Språkintegration i Åre
Läs om hur Samuel Olofsson och Urban Widholm jobbar med integration i Åre kommun:
Hur gör vi i Åre för att människor ska trivas tillsammans trots sina skiftande bakgrunder? Hur kan människor som aldrig egentligen upplevt en kris synka med människor som upplevt de absolut största fasorna och smärtorna? Det viktigaste för att människor ska kunna hitta varandra är språket. I Åre finns ett projekt som vi kallar Sprint. Sprint innebär att varje flykting får lära sig svenska från dag ett under asylprocessen. Så fort de kommer inom Åre kommuns gränser är svenskan nyckeln till förståelse och integration. Integration handlar mest om att förstå sig själv. Utifrån sin egen förståelse kan man sedan förstå andras möjligheter, problem och framtidsvägar. Språket öppnar möjligheterna att få ett arbete. Arbete med egen inkomst skapar förutsättningar för att kunna ha en egen bostad.
Läs mer i tidningen Dagen: “Lokala integrationen är möjlig“
Kreativitet i Vrigstad
I Pingstkyrkan i Vrigstad fick bidrag från SST (Nämnden för statens stöd till trossamfund), och med hjälp av dessa pengar har man bl.a. köpt garn, tyger och läromedel för att hjälpa asylsökande.
I somras köpte man också in fiskekort och metspön eftersom det finns gott om vattendrag i samhället och många av flyktingarna var intresserade av fiske. Pengarna räckte också till cykelhjälmar för barn och vuxna samt till att stärka upp ett odlingsprojekt där man försåg samhällets asylboenden med pallkragar, planteringsjord och fröer.
– Vi har anslutit oss till Bilda och fått låna tre symaskiner av dem. Och de är så duktiga alla kvinnor som kommer hit, de syr och stickar och lär sig språket. Det är så fantastiskt att få vara med och lära känna dem. Jag är pensionerad lärare och tycker att det här är jätteroligt, det har blivit veckans höjdpunkt, berättar Gudrun.
Läs mer i tidningen Pingst: “Här finns det integration!“
Cyklar till asylsökande i Kramfors
Ett bra tips på en lyckad integrationssatsning hittar vi i Kramfors:
“En asylgrupp inom Gudmundrå församling startade en cykelinsamling när snön började smälta bort. Syftet var att hjälpa flyktingarna att ta sig runt i Kramfors. En annons om insamling av begagnade cyklar sattes in och sedan gjorde mun till mun-metoden resten. Redan har ett 30-tal cyklar, herr-, dam-, barn- och ungdomsmodeller, skänkts som lika många asylsökande har fått låna. – Men först tvättas cykeln, sedan kan det vara ventilgummin som ska bytas, eller däck och ekrar, broms- och växelvajrar behöver ofta sträckas, säger Håkan Larsson.”
Läs mer i Kramfors tidning Allehanda: “Cyklar ger flyktingar större frihet“
Tidningen Dagen: Pingstkyrkan i Luleå talar fler och fler språk
Svenska, finska, amarinja och arabiska. I pingstkyrkan i Luleå firas gudstjänster på fyra olika språk på helgerna.– Vi finns här för att berätta om Jesus för nysvenskar och asylsökande, säger Munir Jabraiel, pastor i församlingens arabisktalande grupp.
2012 blev ett tiotal arabisktalande personer, däribland Munir, medlemmar i församlingen. Totalt ingår ett 20-tal personer, från bland annat Irak, Jordanien och Syrien, i gruppen och den fyller ett socialt behov. – Vi hjälper varandra och gör trevliga saker. Framför allt vill vi nå ut med Jesus till nysvenskar och asylsökande, förklarar Munir som talar bra svenska. En gång i månaden möts alla fyra språkgrupperna i en gemensam gudstjänst med nattvard. – Då bidrar alla, det kan vara lovsång på arabiska och bön på finska. Munir har vittnat men än har han inte predikat på svenska, säger David och får det att låta som att det bara är en tidsfråga innan det sker. Församlingen betalar en del av Munirs lön och får lönebidrag från staten för resten. Pingst i Luleå är den enda pingstförsamlingen i Norrbotten som har en arabisk grupp. – Om det ska fungera behövs en nyckelperson och Munir är en sådan person. Arabisktalande dras till honom, menar David Sundström.
Läs mer i tidningen Dagens artikel om pingstkyrkan i Luleås integrationsarbete: “Pingstkyrkan i Luleå talar fler och fler språk“.